Barn gillar rörelse
För barn är det naturligt att vara aktiva och röra på sig. Rörlighet främjar barnets utveckling och motorik. Samtidigt sår den ett frö för den vuxnas rörelsevanor. Vuxna spelar en viktig roll för att tända och upprätthålla barnets motionsiver.
Under åttaåriga barn bör röra på sig minst tre timmar dagligen. Det innebär lätt motion, raskt friluftsliv och fartfylld motion. Lätt motion kan till exempel bestå av promenader eller gårdslek. Att sitta i över en timme är för länge för ett barn och även kortare stillasittande är värt att varva med meningsfulla pauser för barnet.
För 8–17-åringar rekommenderas minst en timmes rask och ansträngande motion per dag. I bästa fall stärker träning barnets självkänsla, om erfarenheterna är goda och responsen är uppmuntrande.
Motionera tillsammans med barnet
Familjens livsstil och vanor lärs in tidigt – en aktiv livsstil följer barnet från barndomen till vuxenlivet. Ett barn som är aktivt vill sannolikt röra på sig även som vuxen. En tradition att gå eller cykla till skolan kan också gå i arv till kommande generationer.
De viktiga personerna i barnets liv är förebilder i fråga om hens inställning till motion.
En stark naturrelation och att röra på sig tillsammans med föräldrarna är statistiskt sett kopplade till större fysisk aktivitet som vuxen.
Rörlighet på olika utvecklingsfasers villkor
Motion ger positiva upplevelser så länge den motsvarar barnets förutsättningar, behov och förväntningar.
Aktivitetslekar för 1–3,5 åringar
Barnet lär sig grundläggande rörlighet som att gå, springa och klättra. När barnet kan grundfärdigheterna i motion kan aktiviteterna kombineras med sagor och lekar.
Lekar med spelregler för 4–6-åringar
Kombinationen av olika aktiviteter och prestationsnivån ökar. Brännboll, nata och olika gårdslekar, cykling och skridskoåkning tränar barnets motorik och belastar samtidigt både musklerna och skelettet.
Vardagsmotion och uthållighetsträning för 10–12-åringar
Barnet behöver omväxlande och självständig vardagsmotion. Även uthålligheten utvecklas, vilket möjliggör längre skid- eller löprundor tillsammans med barnet.
Regelbunden motion för 12–17-åringar
Växtspurtar samt hormon- och muskelförändringar kan orsaka förändringar i tonårens rörelseförmåga och den egna kroppen kan kännas klumpig. Genom motion omprogrammeras kroppens rörelsemönster – vilket upprätthåller och stärker förtroendet och anknytningen till den egna kroppen. Motionera om möjligt regelbundet med den unga.
Att göra saker tillsammans är också viktigt för 16–18-åringar, då hjärnan fortfarande utvecklas i fråga om sociala erfarenheter och gemenskaplighet.
Fokus på barns hälsa och välbefinnande
Ungdomas uthållighet har sjunkit i åratal, och framför allt ökar antalet unga med nedsatt kondition. Övervikt är också allt vanligare hos barn. Övervikt är vanligare bland skolbarn än hos barn under skolåldern. Särskilt i puberteten är det lätt att gå upp i vikt om man inte rör på sig. Övervikt kan öka pressen på utseendet, men framför allt leda till hälsoproblem.
Ta pauser från att sitta vid en skärm
Barn i skolåldern passiveras av spelande och användning av sociala medier, vilket orsakar nack- och axelvärk. En timme mer skärmtid per dag har visat sig fyrdubbla risken för värk. Uppmuntra barnen att lämna datorn eller mobilen för att göra andra aktiviteter eller att ta tillräckligt med pauser.
Motion ger överraskande stora hälsofördelar
Tillräcklig rörlighet påverkar barns och ungdomars hälsa på många sätt:
- ökar hälsan och välbefinnandet
- är viktig för utvecklingen av kopplingarna mellan hjärnans neuroner
- utvecklar muskel- och skelettsystemet
- utvecklar reaktionshastigheten och balansen
- främjar inlärning av interaktionsfärdigheter och rejäla spelregler
- hjälper till att skapa och upprätthålla sociala relationer
- skapar förutsättningar för livslång rörlighet och hälsosamma levnadsvanor
Visste du att rörlighet och att träna motoriska färdigheter även stödjer språkliga och matematiska färdigheter hos barn i daghemsåldern?
Hur skulle en aktivare vardag med familjen kunna se ut?
Hushållssysslor tillsammans? Trädgårdspels-OS? Naturutflykter till närskogen? Tältande i en nationalpark? Vardagscykling i stället för bilåkning? Gemensamma läsbesök på biblioteket? Pulkabacken på en vinterdag? Nya skotertrick? Besegrande av klätterväggen? Frisbeegolf i solen? Fotbollsmatch med de vuxna mot barnen? Turnering eller friidrottstävling med grannarna? Bobollskvällar? Stadsorientering med kollektivtrafiken?
Källor: UKK-institutet; Pirnes, Katariina, 2023; Jylänki, Pinja, 2023