Varför – Låt oss inte sitta stilla
När en finsk vuxen är vaken, sitter eller ligger hen helst – i genomsnitt lite över 9 timmar per dygn. Om din kropp fick bestämma skulle den lägga till lite rörelse varje timme du är vaken.
Tjänster, enheter och teknologier som är kopplade till arbetet och vardagen har minskat människors dagliga motion. Vuxna går i genomsnitt bara drygt 7 000 steg varje dag, och antalet steg i vardagen har minskat de senaste åren 1.
Varför åka någonstans, om man kan göra samma sak hemifrån med mindre ansträngning?
Under årens lopp har mängden fysiskt belastande arbete minskat, och de senaste åren har mängden distansarbete och digitala tjänster ökat kraftigt. Vi är vana vid vår vardag som effektiviseras av teknologin, att slöa i soffan och ta ett seriemaraton, men vi kan också avvänja oss från dessa.
I små portioner kan vi öka motionen i våra liv, eftersom motionen ökar livet i oss.
Vardagens stress reducerar motion
Bakom den minskade motionen hos finska vuxna finns oftast tidsbrist (57 %), bestående fysisk skada eller funktionsnedsättning (21 %), bristande intresse (14 %) och ekonomiska faktorer (7 %). 2
Att öka vardagsmotionen kräver knappast tid eller pengar. Det är en bra idé att börja innan effekterna av för lite motion börjar märkas i både kropp och själ.
Kroppen och sinnet behöver motion
Enligt THL:s undersökning har motion som hobby ökat under de senaste decennierna. 3 Ändå räcker det inte för att ersätta den minskade motionen i vardagen. Kroppen behöver motion – vardagliga steg och vardagligt muskelarbete.
Kontinuerligt och långvarigt stillasittande belastar kroppen och ger upphov till skadliga effekter som ökar risken för olika kroniska sjukdomar. Om man sitter stilla större delen av dagen räcker inte ens en daglig idrottsprestation för att kompensera för nackdelarna med det långvariga stillasittandet. Enligt UKK-institutets rekommendationer bör vuxna röra på sig och ta pauser från stillasittande så mycket som möjligt varje dag. 7
Forskning visar att det är särskilt de som rör sig lite som har nytta redan av lätt motion. Det sänker blodsockret och fettvärdena, förbättrar blodcirkulationen och gör musklerna och lederna spänstigare. Man behöver inte bli en sportfantast – det räcker att man pysslar eller rör på sig lite här och där.
Ökad livskvalitet
Bra kondition hjälper oss att orka och klara av vardagen och olika fysiska prestationer. Det skyddar mot flera sjukdomar och funktionsnedsättningar. 4 Fysisk kondition består av flera olika faktorer som oberoende av varandra och tillsammans påverkar individens hälsa och funktionsförmåga.
Tillräcklig motion i olika former främjar också det psykiska välbefinnandet. Särskilt att röra sig i naturen har en positiv inverkan på vår psykiska hälsa. 5
Stillasittande kostar miljarder
Effekterna av lite motion och mycket stillasittande märks också på samhällsnivå i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården, hem- och institutionsvård och marginalisering av äldre samt minskad produktivitet och inkomstskatter. 6
Kostnaderna för för lite motion är över 3,2 miljarder euro per år för samhället 7. Att sitta stilla i mer än åtta timmar per dag när man är vaken innebär i sin tur kostnader på cirka 1,5 miljarder euro per år i Finland.
Lägg till rörelse
Lätt motion i vardagen kan vara hushållssysslor, trädgårdsarbete, att ta trappan istället för hissen, att ta pauser i sittandet eller att aktivera musklerna 8. Det krävs bara en liten rörelse för att börja med en mer energifylld vardag – alla har sitt eget sätt och sin egen stil.
Mer information om vardagsmotion för olika befolkningsgrupper och tips för att öka motion:
1 UKK-institutet: Työikäisten liikkuminen Suomessa (ukkinstituutti.fi)
2 UKK-institutets rapport om motion 2022.
3 Undersökningen om hälsa, välbefinnande och service för vuxna ATH samt FinSote 2017–2018. Institutet för hälsa och välfärd.
5 Pasanen, T. Everyday physical activity in natural settings and subjective well-being: Direct connections and psychological mediators, 2020
6 UKK-institutet: Liikkumattomuuden ja paikallaanolon kustannukset (ukkinstituutti.fi), 2022b.
7 Kolu P., Kari J.T., Raitanen J., Sievänen H., Tokola K., Havas E., Pehkonen J., Tammelin T.H., Pahkala K., Hutri-Kähönen N., Raitakari O.T., Vasankari T. The economic burden of low physical activity and high sedentary behaviour in Finland. Journal of Epidemiology Community Health, 2022; 76: 677–684. doi: 10.1136/jech-2021-217998.
8 UKK-institutet: Motionsrekommendationer (ukkinstituutti.fi)